norskmango

Trots det är en vecka kvar går jag in i semester-mode och kommer därför inte skriva så mycket närmsta tiden. Bara så ni vet...

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Ibland blir det riktigt jävla fel. Då är det bra om man kan skratta åt det. Som idag. Jag skulle klippa mitt hår, eller min "undercut" på vänster sida. Gick till frisör efter uppmaning av min frisör i Malmö som sa att jag inte skulle ta det med trimmer - "Gå till en frisör. De finns i Norge också vetdu", sa hon med ett leende. Jo då, det kan jag konstatera. De finns. Men de är inte särskilt duktiga.
Misstänkte det värsta när hon tog efter trimmern och innan jag hann reagera var hon igång. Swisch! Allt försvann, inkl. min älskade polisong. 0.5mm. Det är kort. Väldigt kort. Rakat med trimmer. Och inte ens det var bra gjort. Ojämnt och hackigt. Tur jag kan skratta åt det. Tur jag har hår som växer fort. Tur jag har en sambo med både tålamod och humor.

Det är viktigt med humor.

Det är tid för klippning - gick in för att boka tid. Jag möttes av en frågande blick när jag gav henne mitt efternamn. Vid upprepning kom samma uttryck tillbaka. Jag tänkte snabbt och började bokstavera, men eftersom mina "H" ligger betydligt längre bak i gommen än här i Norge kunde jag inte rätta ut hennes frågetecken. Jag ändrade taktik och prövade bokstavera på norska/stockholmska och då gick det bättre. Däremot hade hon fortfarande svårt att uttala mitt namn när hon skrivit ner det, och fick liksom ljuda sig igenom det. Fantastiskt att mitt råvanliga efternamn kan vara så exotiskt!

I övrigt är det under kontroll här, sambon haltar efter titthålsoperation i knäet (fotbollsspelare), katten har hittat vägen upp på diskbänken och semestern stundar. I helgen kommer Bear och firar St Hans, a.k.a midsommar, med oss. Det ska bli deilig! Jobbuppdatering kommer vid senare tidspunkt - nu är det teatime.

En härlig helg trots regn och slajmsniglar. Igår var vi på konsert, först en timme med Björn Eidsvåg - en Pluraliknande varelse med farfarskeps och en f.d. svart skjorta. Skön gubbe med små dansmoves såsom "skjuta bågen" och "jag-låtsas-boxas-samtidigt-som-jag-gungar-och-sjunger", och emellanåt diagnostiserade jag han med bilateral dropphand. Efter honom spelade Bo Kaspers, begåvat band med genomtänkt musik - det gillar vi. Utekonsert i sommarregn, det är charm i det. En skön stämning med scen framför älven mellan nybyggd glasbeklätt bibliotek och gammal tegelbyggnad som varit industrilokal.

Idag har vi spelat, och vunnit (!!), på hästar. Innan travet handlade vi både saker till hemmet och saker till kylskåpet. Sid uppskattar köpet av ny pall, i skrivande stund sitter/ligger/hoppar/står han på och runt den.

Min skalmanklocka säger att det är tid för middagslagning och mys i soffan.

Stor kram till alla som behöver det!

Räliga sniglar invaderar oss! Regnet tvingar dem upp på vår veranda (rekordet är sju st.), på vår ytterdörr och på våra fönster! Regn är bra för mycket, men stackars sniglarna kämpar för sina liv, och så tycker jag att det är obehagligt med dem slajmkrypandes på vårt hem... Sol, kom fram!

På måndag ska jag har möte med chefen, antagligen skriva nytt kontrakt eftersom mitt nuvarande går ut siste juni. Då blir jag fast, och får annan anställning. Jag kommer att gå från miljöterapeut till någon form av daglig ledare (titeln verkar inte helt klar, beror nog lite på vad för slags ansvar som ligger under de olika ledartitlarna). Spännande! Dags att step up to the plate!

Vi hade i veckan ett snabbt övernattningsbesök från Stockholm, kul! Man hinner prata om mycket på en kväll, men långt från tillräckligt :). Ikväll blir det konsert, Bo kaspers och B Eidsvåg - komiskt nog är det en "mysig" utekonsert. Paraply, check. Regnjacka, check. Gott humör och tålamod med naurens krafter, check.

Länge sen jag skrev nu. Vi har varit himma under pingsten, då prioriteras inte datorn. Som pappa kommenterade hände det en hel del att skriva om på bloggen!

Resan startade med att vi kom lite väl sent till flygplatsen, när vi skulle kolla vilken flight vi skulle på stod det Gate Closing på skylten! Springandes mot gaten ropar de ut våra namn, vilket är lite stressande för en person som alltid är ute i god tid... Väl på planet "tvingas" jag p.g.a. akut hunger köpa dyr macka med rekordlång innehållsförteckning. Framme på Kastrup stod vi och såg på bandet, kände hur benen sträcktes ut, locken i nacken formade och hur vi långsamt förvandlades till Stig Helmer Olsson. Det kom ingen väska!
Pust. Bort till kön för att anmäla. Pust och stånk. Anmäler och får veta att väskan NOG kommer på lördagen, eller söndagen (= dagen innan vi ska åka upp igen). PUST. Mental stress infaller sig. Hur ska jag nu göra? Kläder, smink, kamera, LINSVÄTSKA, saker till planerad möhippa, kalender, strumpor, ALLT.

Blev iaf hämtade av världens bästa mamma, åker hem till världens bästa pappa och världens bästa hundar och får god fika. Stressen bearbetades och planen för morgondagen och stundande möhippa fick göras om. Lördagen startades med samtal till företagen som hanterar väskor. Kvinnan som jag pratade med satte rekord i otrevlighet, men informerade iaf att väskan inkommit men körs inte förrän söndagen. OK. Sätt igång, ut ur boxen - hur ska du nu lösa detta? Tur att målet för möhippan var ovetande av mina länge planerade planer - jag ringer upp, förklarar läget och om hon, trots att det inte helt blev som planerat, vill ha möhippan dock lite minimerad form eftersom jag måste införskaffa linsvätska, trosor och annat nödproviant. Hon blev bara glad, överraskad att jag var hemma överhuvudtaget och ville gärna hoppa på tåget med dagspa, rawfood cafè, mys i slottträdgården, lite pyssel och sen middag på Carib Kreol. Båda var superstressade på varsitt håll och för olika anledningar - och just därför kunde dagen inte bli bättre med bubbelppol, IR bastu och ansiktsbehandling. Efter fikan på underbara Cafe Stunden (beviset på att naturligt är bäst!) skulle vi egentligen pyssla med bröllopspyssel som låg i min väska som låg på Kastrup, men tack vare fint väder och mys i Slottsträdgården och vännens nya intresse i origami fyllde vi tiden bra med ordentlig kvalitetstid innan det var dags för middag. Väl på restaurangen kom, som planerat, en annan vän som anslöt sig till vårt sällskap och kvällen slutade betydligt bättre än vad det startade!

Söndagen flöt ganska smärtfritt med att väskan äntligen ankom, detta följdes av grillning hos farmor och sedan även grillning på kvällen med syster+man. Måndagen startade också lovande, härlig promenad och massa snack med vän+hund, tänk att vi alltid har så mycket att prata om! Och aldrig blir vi färdiga med det heller :). Efter det åt jag sushi med sällskap av världens finaste vän i slottsparken. Då ringer telefonen. Pappa: Du har glömt nåt. Jag: ??. Pappa: Sminkväskan.
Pust. Stånk. Men daddy saves the day, kör in till stan bara för att lämna den lilla guldpaljettklädda väskan (tack för den presenten syrran, det är ju så "jag"). Tacka vet jag familjen.

Nu är det värsta att jag säkert glömt att skriva mer som hänt, men får det räcka.
Vad har vi lärt av detta då?
Att man klarar sig på betydligt mindre än vad man tror, om man har familj och vänner.
Att saker och ting löser sig. Efter hand.
Att det är gott att grilla.
Att jag, med risk att verka tjatig, är så tacksam för allt jag har.
Att Sinnesro Spa, Cafè Stunden och Carib Kreol är naajs.
Att allt blir mycket lättare med ett leende.

Ja det tog ju inte lång tid innan jag ångrade det inlägget. Lönt att klaga på sånt småtjafs! Ja alla har rätt till sitt eget lidande men det är också nyttigt med perspektiv. Jag riktar om min energi, tar det tillbaka och skickar en hög med stärkande tankar till dem som behöver det.

Efter jobbet idag gick jag och Sid ut på altanen, där möttes vi av hästar mumsandes på gräs tvärsöver gatan. Grönbete misstänker jag. Jag tänkte att det är lite annorlunda utsikt sedan tiden med bussar och bus på Davidshallsgatan. Sid sitter fortfarande och studerar hästarna, han som inte är van till något annat än detta lugn i vår nuvarande by verka han mest grubbla över hur man blir så stor. Jag kan därmed lägga till att han jobbar på det, helt otroligt vad mycket mat det får plats i en sån liten katt!

På jobb fick jag en fråga, av en brukare, om preventionsmedel. Hon sa att hon hade en sådan där spiral i armen så att hon inte kan få mens eller bli gravid (men tante kan hon bli sa hon glatt), och fråga därefter mig om hur det stod till för mig. Med den frågan framför mig kändes det svårt att vara tydlig, pedagogisk och samtidigt personlig men inte privat! Jag tror jag dröjde för länge med mitt svar för innan jag hann säga något var diskussionsämnet ändrat till både svensktoppen och vad hon ska göra till sommaren. Underbart att ta så lätt på livet, att engagera sig helhjärtat i varje ämne men samtidigt lättvindigt kunna ändra till ett annat. Nä, nu blev det fel. Jag menade inte att "ta lätt på livet", snarare inte ta livet på för stort allvar...

Att gå in i varje dag med kärlek och intresse, och "roll with the punshes". Det vill jag lära mig. Tur jag jobbar med så många kloka människor.

Svensk som jag är har jag blivit godkänd på min kurs och fått betyg C i Anatomi och fysiologi ur A-E skalan, innebärande att jag lärt mig lagom mycket och är lagom duktig. Vilket tur.

Helgen bestod av Seinfeld i Oschlo, och lång tur i skogen. Najs. Redo för ny jobbvecka!

Även om jag gärna skulle vilja vara en elegant alv måste jag erkänna att jag är en hobbit. Idag har jag gått en lång tur i skogen, har hittat en riktigt magisk trollskog där blåbärsris brottas med mossa och trärötter. Där fick jag trippa på stenar över en bäck, klättra över trärötter upp till en stenhäll. Med solen som sken rakt ner mellan björk och tall blev det verkligen en magisk skog. Så härligt! Det var tunga steg hem, lika barnsligt glad som jag var i skogen var jag barnsligt tjurig över att det var dags att gå hem. Men med 15,20min promenad dit lär inte skogen stå länge utan mitt besök.

Sid Steel har tuffat till sig, även han tog en lång promenad ute idag. I koppel. Han har upptäckt att det går att jaga och fånga insekter. Han har blivit så stor! Var dag tycker jag har vuxit. Han tycker om att smyga och leka som alla kattungar men vi är glada över att han, trots all energi, också tycker om att krypa upp i knäet och mysa. 

Grillning ikväll. Vad är oddsen på den?
 
Fri översättning: "Where our hearts truly lie is in peace and quiet, and in good tilled earth. For all hobbits share a love for things that grow... It is no bad thing to celabrate a simple life." /Bilbo Baggins

Svassar runt i min thai-byxdress från Indien (tack mamma och pappa) och funderar på om jag ska klippa mitt snagg eller vänta lite. Jag väntar lite. Funderar på hur det nu var med lax, odlad eller vild? Fick tag på ekologiskt odlad i Norge, bestämmer mig för att det är det bästa valet för att stilla ett nalkande dåligt samvete och lugna ett grubblande sinne. Funderar på om jag kan låta bli att äta upp alla blåbären ikväll. Misstänker att de kommer att vara försvunna inom snar framtid. Funderar på varför de enda svenska programmen de visar på norsk tv är ”Ullared” och ”Sveriges värsta bilförare”. Har inget svar.

Idag löser jag inga världsproblem. Idag är det chill. I indisk thai-dress.