norskmango

Gåendes längs fjorden, med vattnet på höger sida och de vita trävillorna på vänster och berget med vår närmsta skog tätt bakom, passerar jag cafen och kyrkan innan jag kommer fram till närbutiken för att handla ingredienser till nästkommande dags brödbak på jobb. Tänk att detta blivit vardag. Minns när jag gick här första veckan, tittade mig omkring och undrade om detta nångång skulle kännas som hemma. Tänk att det nu känns som hemma. OK, kanske inte hemma-hemma, det är ju hemma som det är hemma på riktigt. Men ändå. Hemma.

För att byta spår helt, en stand up kille igår förde ungefär den här monologen om defibrillatorer - hjärtstartare:
"- And why do they call them defibrillator? Can´t they at least call them defibrillnow? `Cause when I need it I want it NOW, not LATER".

Sara humor :)

Dessutom berättade de på teve idag att någonstans i Sverige har man börjat med After work för pensionister. After WORK. För pensionister. Hur tänkte dem där?

Nytt fingerätar rekord: Ni som känner mig vet att jag tycker om att äta med fingrarna, men idag slog jag ett rekord. Utan att vara medveten om det (till en början) satt jag och mumsade i mig äggröra med fingrarna! Upptäckte det och ifrågasatte mig själv ganska fort! Det började med lite broccoli och mini tomat och plötsligt så slank äggröran också ned... Tur att det var hemma och inte på jobb :)

Kanske är det förbjudet att dricka amarone vin till grillade hamburgare, men det var himla gott! Solen tittade fram så vi passade på att grilla hemmagjorda burgare, och passande nog var det en skvätt amarone kvar sedan fredagsmiddagen (som för övrigt var ost och salami från Milano...yummi!).

Tips på god variant av guacamole: en mosad avokado, olivolja, himalayasalt, timjan och pressad vitlök.
Och nu när vi är inne på husmortips så har jag upptäckt ett bra recept på ansiktspeeling: lika delar olivolja och honung, lite himalayasalt och socker för att få peelingeffekten. Funkar bra, och luktar gott!

Nu börjar folk fråga mig hur det känns, tiden går ju snabbt o snart ska jag flytta hem (trots att det är 5,6 veckor kvar). Automatiskt svarar jag att det är dubbla känslor, att jag ser fram emot att komma hem till familj, vänner o gamla jobben men samtidigt att jag kommer sakna det jag har nu, allt från jobbet till byn och möjligheten att bo o leva så som vi gör nu. Och så är det ju inte jätteroligt att flytta från min lilla familj, trots att jag vet att vi klarar det. Men jag känner mig också redo för hemflytten. Det känns lagom nu, och nu har det varit planerat så länge att det liksom blivit ett faktum. Om det varit något som kommit hastigt på, något oväntat då hade det säkert känts tyngre och jobbigare, men nu är jag förberedd och klar. Jag känner mig klar. Så kanske det inte är dubbla känslor. Kanske 60-40, eller 70-30.

Jo, det var faktiskt en helt fantastiskt resa. Överraskad?

Vi hade ca 15 grader med en hel del sol, bodde i lägenhetshotell som var väldigt fräscht. Vi ordnade därför med frukost själva och slapp den italienska kaffe och kaka-frukosten. Köpte med oss en hel del ost och salami hem, mums!

Första dagen var vi på La Scala. Det är helt otroligt magiskt! Jag bara stod och tittade, och tittade och tittade. Och detta var innan föreställningen börjat! Så vackert och utsmyckat. Vi blev följda till vår balkong av en man i svart med stor guldkedja, han låste upp dörren för oss in till vår balkong. Kände oss som kungliga! Föreställningen var en dansföreställning om olika perioder i en ung kvinnas liv. Trots sång på italienska som vi inte förstod något av, var även föreställningen fantastisk. Efteråt, på väg till hotellet, tog sambon är glass. Hemmagjord italiensk glass. Det såg väldigt gott ut.
Nästa dagen passade vi på att turista runt, innan vi begav oss till San Siro. Milano är en stad där det byggs mycket, höghus efter höghus är på väg uppåt. Det moderna Milano blandas med byggnader, slott och ruiner från gamla dagar, och därimellan finns china town, "soho" etc., så det finns verkligen något för alla. Trots det måste jag säga att Florens fortfarande är min favorit av de italienska storstäder vi varit i.
San Siro var ju såklart en upplevelse i sig själv, zoomade in på Zlatan när han värmde upp, tog bilder på svenska flaggan på läktaren och kände mig väldigt "jag gillar fotboll och speciellt Zlatan"-ig, vilket är oerhört ovanligt för mig. Publiken är så himla intressant att titta på, så det var svårt att följa med på matchen. Men det var nog tur det, för trots Zlatans mål (vi e från samma stad!) förlorade dem.
Den kvällen åt vi middag på en familjerestaurang som från gatan bara såg ut som ett hål i väggen. Sambon tyckte det "kändes rätt" så vi gick in, och rätt var det! Maten var suverän, och stämningen i restaurangen var så skön med blandning av stammisar och turister.
Sista dagen hann vi med sista turistrundan och lunch på ekoställe (jättegott som Mat Tina hade sagt), innan vi begav oss hem till vår älskade katt (som för övrig var tok-kelen, verkade som att han var lika gald att se oss som vi var att se honom).

Utvalda bilder finns på FB.

Misstänker att bloggen kommer att bli mindre o mindre nu. Denna var tänkt som en "resedagbok" och otroligt nog närmar sig hemflytten med stormsteg.
Innan dess är det påskresa till Milano, studier, framtidsplanering o annat roligt som kommer ta upp mig tid.

Jag kommer skriva här fler gånger innan jag avslutar bloggen. Men nu börjar nedtrappningen.