Lyckan av att mästra

En härlig tur i dag igen med jobb, fantastiskt väder för att rumla runt i skogen. Nu efteråt luktar hela jag bål (var går gränsen mellan att lukta och att stinka?), och har sockar och skor som är fullständigt genomvåta (vem kunde ana att det skulle vara vått i skogen efter det att snön precis smält bort...?), men hjärtat är fullt av stolhet över deltagarna som mött sina farhågor och mästrat dem! Det är så fint att höra dem pusha varandra, kom igen, du klarar det, det är ingen fara. Speciellt för en tjej som grät och skakade av rädsla för att ta sig framåt klättrandes genom skogens branta backar. Hon fick stöttning av både personal och deltagare, väl på toppen skrattade hon med leende från öra till öra och sa att hon var stolt över sig själv. Fantamej bra gjort! 
Visst satte vi oss på rumpan emellanåt, vissa var det någon som tappade skon och trampade rakt ner i leran, men vad gör väl det när lyckan att ta sig till toppen är så fullständig?!

Privat så knackar framtiden på dörren, tankar som länge varit drömmar börjar sakta närma till verkligheten. Passande nog startar min kurs idag. En bra hjälp för att fortsätta hålla fokus på här och nu.

Gleder meg!

 

 


Tro

En vän skrev till mig Att tro är att icke veta.
Det var i ett sammanhang där hon lite ifrågasatte sig själv gällande framtid, jobb, vad vill jag göra när jag blir stor-frågor, så uttrycket var förståeligt ut hennes perspektiv då hon hellre ville veta och ta tag i förändringen.
Men...

Det är viktigt att tro. Jag tycker om att tro. Tror på medmänsklighet, på Moder natur, på kärlek, på att allt ordnar sig, på framtiden, på oss, på att allt händer för en anledning. Tycker också om att tro i den meningen att jag inte vet, att jag funderar, tänker, grubblar, vänder o vrider.

Att tro. Att hoppas. Att önska. Att vilja.

Då blir det bra.

Min skrivbordsbakgrund

Vill bara visa er bilden som är min bakgrund på min data. Det er Mount kinabalu, där vi vandrade under vår yogaresa. Bilden avger en så härlig stillhet, en klarhet. För mig är den stark, trygg och meditativ samtidigt.
Så, in the words of Mr Costanza: Seranity now.


Koppel och grillade korv

Idag har vi varit på tur vilket vi alltid är på torsdagar. Solen sken, vi gick en tur i skogen till en glänta där vi fyrade bål (vad heter det på svenska?) och grillade korv och hemmagjort pinnebröd. Vi delade gläntan med vårblommor. Det är nästan oförskämt bra att tillbringa en arbetsdag på det sättet!

Annars har jag denna veckan haft flashback med hur det är att jobba med vikarier pga sjukdom hos personalen. Pust, har jag haft det så i ett helt år?? Trots att det är fantastiska vikarier så krävs det ju så mycket mer av mig, måste hålla kolla på mig själv och mina arbetsuppgifter och annat som annars fyller hela min arbetsdag, samtidigt informera och vägleda de andra, planlägga, administrera etc.etc. Sånt som vi annars delar på.
Jag är tacksam för mina underbara kollegor som är friska och tillbaka på jobb nästa vecka!

Bestämde mig efter jobb att gå en tur med Sid. Lite töntigt, jag vet, men tänkte att det kunde vara roligt för honom att upptäcka omgivningen under säkra förhållanden (och ja, jag vet, jag är hönsmamma). Han var väldigt nyfiken, spänd på allt som hände, ljud som han hörde och saker att lukta på. Vi träffade grannen som berättade att hennes katt brukar sitta på balkongen och titta på Sid när han är ute på sina spatserturer i bandet. Hon sa att hon brukar gå en fast runda med sin katt, och när hon hörde att Sid var kastrerad tyckte hon att våra katter kunde träffas och bli kompisar. Efter det att vi sa Ha det, tog det ca 20sek innan hon stod ute med katten sin i band! Tjockmollan spelade först svårflörtad medan Sid reste ragg. Han slappande snabbt av och smög sig fram mot henne, men när hon fick syn på honom spände hon blicken i honom och fräste. Stackars Sid som inte är van vid kattspråk började mjaua på samma sätt som när vi badar honom, som att säga Varför gör du på detta viset?
Tjockamollan fortsatte på samma sätt, fräste, gick därifrån, vände sig om, tittade på Sid, väntade in honom, fräste, vände sig om... Sid låtsades lukta på gräset, men försökte komma henne nära och pratade för fullt med henne. Det är spännande att följa, hur de kommunicerar och försöker läsa av varandra. Kommunikation är spännande - oavsett på vilken nivå.

Arg? Never more

Det är sällan jag blir arg. Jag kan bli sur, irriterad, sårad, ledsen men sällan arg. Jag tycker inte om att vara arg, oftast är det helt i onödan. Men nästa gång jag blir det, då ska jag banne mig ta till den här lilla truddelutten. Och voilá, ilskan är bortblåst!

http://www.youtube.com/watch?v=yVlCj0ebJ_U

Ny vänskap

Imorse fick Sid en ny kompis, tyvärr skrämde jag bort honom med min kamera innan de fick lära känna varandra.


Inspirerad

Idag har vi varit på studiebesök på tre olika ställen. Först började vi på en särskola för ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar så jag myste med hjälpmedel, sinnesstimuleringsmaterial och "tillretteleggelse". Efteråt var vi på ett dagsenter som jobbade mycket med hantverk, sy, tova, stikka, väva och det är så himla fina saker! Allt från tavlor till väskor, sjalar och omslag till pärmar. Efter en lunch på ett fik drivet att Fretex (Norges Myrorna) så besökte vi ett företag där man anställer personer med funktionsnedsättning för att framför allt jobba med kök, allt från cafe till catering. De jobbade också med trä produktion och renhållning av olika lokaler. För dem är det också viktigt att synliggöra personerna i samhället, de driver bl.a. ett eget bageri och när personalen ska på utbildning följer alltid "arbetstagarna" med. Alla har lika värde, och självständigt med stolthet i jobbet genom rätt vägledning fokuserade de på.

Oh så spännande dag! Vill bara till jobb och börja planera inköp och nya aktiviteter! 


Länk om kost

"Lånar" en länk från bekant på FB, den var intressant och absolut värd för alla att läsa! Ta er tiden.

http://www.kostdemokrati.se/scoop/2012/03/13/varldsberomd-hjartkirurg-talar-ut-om-vad-som-egentligen-orsakar-hjartsjukdom/

Utdrag från texten:

"Föreställ dig att du spiller sirap på tangentbordet och då har du en bild av vad som sker inuti cellen. När vi konsumerar enkla kolhydrater som socker, stiger blodsockret snabbt. Bukspottkörteln svarar genom att utsöndra insulin vars primära uppgift är att transportera socker till varje cell där den lagras för energi. Om cellen är full och inte behöver glukos, så skickas det bort för att undvika att extra socker ställer till problem i systemet.
När din mätta cell avvisar extra glukos, stiger blodsockret, mer insulin produceras och glukosen lagras in som kroppsfett."

"Den process som inleddes med en söt bulle blir en ond cirkel över tiden som skapar hjärtsjukdom, högt blodtryck, diabetes och slutligen, Alzheimers sjukdom, som den inflammatoriska processen fortsätter med oförminskad styrka."

"Genom att eliminera inflammationsdrivande mat och lägga till viktiga näringsämnen från färska obearbetade livsmedel, kommer du att vända på år av skador i dina artärer och i hela kroppen som du fått av att ha konsumerat den typiska amerikanska dieten."


Tiden

En kollega sa idag att det är 10 veckor tills jag slutar - det är ju helt otroligt! Tiden bara springer iväg!

Såg ett sött inlägg på FB...

Det var en tecknad bild på två män som sitter på en berghäll och tittar ut över skogen.
Den ena mannen säger: En dag ska vi alla dö...
Den andra mannen säger: Alla andra dagar ska vi det inte.

Vad väljer du att fokusera på?

Oh sunny day

Yoga på terassen, vem hade trott det igår? Det var helt underbart, med solen i ansiktet och fjorden som glittrar nedanför huset. Tulpanerna står på bordet och förkylningen börjar ge sig. Verkar som att våren är här!
Jag vill sätta ut mina paprika plantor men är rädd för att det ska komma kalla nätter som tar död på dem. Hmm... får nog vänta några dagar till.

Jobbmässigt går det också åt rätt håll, vi har köpt nya möbler och möblerat om. Saker faller på plats, och både vi i personalen och deltagarna trivs bra. Glömmer emellanåt bort att jag ska hem, och planerar vilt både sommaren och höstens aktiviteter. Samtidigt har jag märkt att jag släppt en del på min detaljstyrning, jag behöver inte ha koll på allt längre och det är bara bra om de andra blir insatta i det som jag gör. Det är en skön känsla, och även om jag kommer att lämna dem med lite vemod så vet jag att de kommer klara sig alldels utmärkt, och jag vet att jag kommer tillbaka till mitt fina jobb i Malmö. So all is good.

ÅH det är så härligt med solen! Trots att jag knappt kan se skärmen eller vad jag skriver på den :)
Nu blir det en kopp te på terassen, skål och god söndag!


Äta?

Marken är utarmad. Odlade grönsaker, rotfrukter, sädeslag etc. innehåller markant mindre näring nu för tiden. Inte nog med det innehåller marken tungmetaller, kadmium etc. pga människans överanvändande av gifter och bekämpningsmedel. Rött kött är svårt för kroppen att bryta ner och ger hjärt- och kärlsjukdomar. Den innehåller tillväxthormoner, antibiotika och andra,av människan framställda, tillsatser. Djuren lever under stress med undermålig kost där barnen tas ifrån sina mammor allt för tidigt, där grisarna står på slaktband och hör sina kompisars dödsskrik. Fisken är utfiskad och/eller innehåller gifter som kommer från havet som hamnat där pga... tadaa - människan. Kycklingen lever under fruktansvärda förhållanden, och äggen är därmed lika illa att äta som den stackars kycklingen. Gåsen får sina fjädrar plockade levandes. Gissa vem som gör det? Kan det vara människan? Av etiska skäl bör inget kött konsumeras, ett liv är ett liv. Soja produktionen gör att regnskogen skövlas för att efterfrågan av soja ökar. Mjölk innehåller hormoner som det är tänkt den dräktiga kon ska ge sitt barn, och som inte är tänkt att hamna i människans kropp. Mjölk är den mest vanliga källan till allergi. Svamp lever av döda växter och får så sätt i sig död energi. Lök och vitlök kan förvisso vara bra för immunförsvaret, men inte bra om du vill har ett klart sinne. Handlar du produkter från andra sidan jorden förpestas jorden av lastbilar, tåg, flyg. Handlar du närodlat påverkas naturen av människans användande av växthus och energin som behövs för att driva dem. Handlar du produkter som inte är ekologiska riskerar du livet av dem som tillverkar det du vill köpa, de måste då inandas de gifter som sprutas på de produkter du sedan stoppar i munnen. Kolhydrater är farliga. Gluten är inte bra. Kött är inte bra. Halvfabrikat, socker, tranfetter, nanopartiklar, gmo.... är inte bra. Viktigt med livskvalitet. Du ska njuta av din mat. Hur ska vi kunna laga mat med njutning när vi inte vet hur vi ska handla, tillaga för att inte vara en milljöbov som misshandlar sin kropp och sina framtida barn? Vad är nyttigt? Vad kan vi lita på?
 Hur kan vi agera för god djuromsorg på ett etiska riktigt sätt, med socialt ansvar och minskad klimatpåverkan samt göra en positiv handling för producenterna? Pust. Jag tror jag tar ett glas vatten. Från kranen. Utan att spola först. Man vill ju inte slösa. Tänk på barnen i Afrika.


Arbetsglädje

Tillbaka på jobb efter semestern fick jag en puss på axeln och ett leende av en deltagare som vanligtvis inte uttrycker känslor.

Det värmer hjärtat.

Så är hon tillbaks

Det var banne mig länge sen jag skrev. Virvelvinden av känslor och händelser har tagit ut sin rätt så jag har liksom dragit ut proppen på det sociala. I-människa eller? :)
Resan till Borneo var som ni förstår helt fantastisk, att kunna göra något som de flesta bara pratar om var spännande och hem reste vi med ett lugn occh förhoppning av förändring/förbättring i vardagen. Jag kan stolt säga att jag börjat med en halvtimmes yoga var morgon innan yoga, vilket känns jätteskönt och håller mig pigg hela dagen. Andra åtagande gällande kost och träning förblir inofficiellt ett tag till, så att jag inte har pressen från er innan jag känner i mig själv att jag klarar av det! Bilder finns på FB, hör av er om ni vill se dem men inte har FB.
Att resa med mamma gick bra, även om jag aldrig riktigt tvivlat på det. Hon är så tönn, så det brukar inte vara några problem. Jag har umgåtts med stora mängder insekter och djur, och även duschat med spindlar vilket borde få er som känner mig att höja på ögonbrynen!

Resan var ju kantad av begravningar, både innan och efter. Begravningen av mormor var väldigt tuff, saknaden av henne är fortfarande som ett öppet sår. Hon skulle ju leva för evigt. Hjärnan har hängt med men hjärtat vill liksom inte det. Men känslan att hon följer mig och finns när jag behöver henne inger trygghet, och även om det skulle vara påhittat så får det mig att känna mig på bättre humör.

Nu startar även nästa utmaning, att leva i nuet och njuta av vardagen trots att det om några månader väntas hemflytt med en hel hög med rolig planering och listskrivande! (Liksom mitt starka I, är även mitt J väldigt dominerande. NB! Du bör vara insatt i MBTI för att förstå detta...) Med en kärleksfull och jordnära sambo, och tokigt kelsjuk katt så kommer det nog gå alldeles utmärkt.

Vet inte om jag skrivit om det innan men jag kan rekommendera att säga upp sig från sitt jobb, har man aldrig från beröm innan så får man det då! Oj så mycket beröm och fina ord jag får höra från många olika människor, vilket bra jobb jag gjort, hur saknad jag kommer bli, att man önskar att min ersättare ska kunna fylla min plats etc. Men det är bra att jag inte ska sluta än, ting ska på plats och saker ska göras innan flyttbilen går till sydliga breddgrader.

Namaskar


RSS 2.0