Koppel och grillade korv

Idag har vi varit på tur vilket vi alltid är på torsdagar. Solen sken, vi gick en tur i skogen till en glänta där vi fyrade bål (vad heter det på svenska?) och grillade korv och hemmagjort pinnebröd. Vi delade gläntan med vårblommor. Det är nästan oförskämt bra att tillbringa en arbetsdag på det sättet!

Annars har jag denna veckan haft flashback med hur det är att jobba med vikarier pga sjukdom hos personalen. Pust, har jag haft det så i ett helt år?? Trots att det är fantastiska vikarier så krävs det ju så mycket mer av mig, måste hålla kolla på mig själv och mina arbetsuppgifter och annat som annars fyller hela min arbetsdag, samtidigt informera och vägleda de andra, planlägga, administrera etc.etc. Sånt som vi annars delar på.
Jag är tacksam för mina underbara kollegor som är friska och tillbaka på jobb nästa vecka!

Bestämde mig efter jobb att gå en tur med Sid. Lite töntigt, jag vet, men tänkte att det kunde vara roligt för honom att upptäcka omgivningen under säkra förhållanden (och ja, jag vet, jag är hönsmamma). Han var väldigt nyfiken, spänd på allt som hände, ljud som han hörde och saker att lukta på. Vi träffade grannen som berättade att hennes katt brukar sitta på balkongen och titta på Sid när han är ute på sina spatserturer i bandet. Hon sa att hon brukar gå en fast runda med sin katt, och när hon hörde att Sid var kastrerad tyckte hon att våra katter kunde träffas och bli kompisar. Efter det att vi sa Ha det, tog det ca 20sek innan hon stod ute med katten sin i band! Tjockmollan spelade först svårflörtad medan Sid reste ragg. Han slappande snabbt av och smög sig fram mot henne, men när hon fick syn på honom spände hon blicken i honom och fräste. Stackars Sid som inte är van vid kattspråk började mjaua på samma sätt som när vi badar honom, som att säga Varför gör du på detta viset?
Tjockamollan fortsatte på samma sätt, fräste, gick därifrån, vände sig om, tittade på Sid, väntade in honom, fräste, vände sig om... Sid låtsades lukta på gräset, men försökte komma henne nära och pratade för fullt med henne. Det är spännande att följa, hur de kommunicerar och försöker läsa av varandra. Kommunikation är spännande - oavsett på vilken nivå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0